Dilemma för v 49 HIV/AIDS
Hur kan vi skydda oss mot HIV-smitta? Hur stort problem är det i världen? Kan vi göra något för att hindra att Hiv sprids i världen? Vems ansvar är det att praktisera säkrare sex? Den hivpositives eller den hivnegatives?
Material som utgångspunkt. Forska vidare med hjälp av de länkar du fått.
Lägg in svar på inlärningsmålen på din egen blogg!
www.umo.se ungdomsmottagningens nya site
http://www.vardguiden.se/Theme_Startpage.asp?c=2390
http://www.vardguiden.se/templates/Article.aspx?Articleid=3274
http://www.rfsl.se/halsa/
Ungdomar, sexualitet och jämställdhet
Den största andelen som smittas med hiv är mellan 15 och 24 år. Även om medvetenheten hos unga människor har ökat är det många som saknar information om hur man kan undvika smittan. Skillnader mellan könen är en av de underliggande orsakerna bakom epidemin och hiv/aids blir alltmer koncentrerat till kvinnor.
Jämlikhet mellan könen och öppenhet om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt rådgivning är därför central för Sidas stöd för åtgärder mot hiv/aids. Dessutom måste män ta ett ansvar för jämlikhet mellan könen och ifrågasätta maskulina normer. Detta kan göras genom att t.ex. framhålla "män som jämlika partners" och mannens ansvar för sexuell och reproduktiv hälsa. I en tid när konservativa krafter har vunnit ökat genomslag, har Sida ökat sina insatser för att främja en bred förebyggande agenda i vilken ungdom och jämställdhet får speciell uppmärksamhet.
I Tanzania tar den Sida-stödda ungdomstidningen "Femina" upp frågor som relationer, sexualitet och hiv/aids och tidningen delas ut gratis i landets alla högstadieskolor. I Uganda publiceras en liknande tidning "Straight Talk", som distribueras till unga människor över hela landet. Den vänder sig inte enbart till ungdomar utan har även en specialutgåva för föräldrar och yrkesgrupper som lärare och sjukvårdspersonal. Tidningen "You and Me" som ges ut till elever i internatskolor i vissa provinser i Kina, tar upp frågor om sexualitet. Tidningen som stöds av Sida används även i undervisningen.
RFSU/IPPF projektet Young Men as Equal Partners (YMEP), är ett jämförelseprojekt mellan fyra länder, som arbetar genom IPPF medlemsorganisationer och vänder sig till pojkar och unga män via skolor och sjukvården. Projektets huvudsyfte är att unga män i högre grad skall tillämpa säkrare sex och utnyttja lokal rådgivning om sexuell och reproduktiv hälsa (SRH). Projektet genomförs i Zambia, Kenya, Tanzania och Uganda.
I Sydafrika har Sida finansierat en dokumentär om barnvåldtäkt och våld mot kvinnor och barn för att öka medvetenheten. Filmen kommer att visas både i Sydafrikas nationella television och internationellt.
Vid Zimbabwes nationella järnvägar där kvinnor är i minoritet bland de anställda, har workshops om kvinnligt självbestämmande hållits. Syftet är att stödja förebyggande aktiviteter, dessutom tränas kvinnor för att bli jämlika lärare.
"My Future My Choice" är ett Namibiskt livskunskapsprojekt som bygger på kamratstöd som stöds av Sida och UNFPA/UNICEF och vänder sig till ungdomar mellan 15 -18 år. Utbildningen syftar till att ge ungdomar information för att fatta beslut om sin framtid. Vid utgången av 2004 hade ca.140.000 ungdomar utbildats i livskunskap.
I Bolivia driver UNFPA med stöd av Sida ett projekt för utbildning om sexuell och reproduktiv hälsa och könsbaserat våld bland tonåringar. Ungdomarna är själva engagerade och budskapet riktas till tonåringar i skolan från deras ungdomsledare, familjer och sjukvårdsinstitutioner.
En Youth Parliament Special Session om hiv/aids, delvis understödd av Sida, hölls förra året i New Delhi, Indien. Mer än 3.000 studentledare från hela landet deltog. Av dem var över 500 studenter handplockade för att spela parlamentariker och öka medvetenheten om hiv/aids hos lagstiftarna på nationell, delstats- och distriktsnivå.
Under 2004 har en indisk NGO - MAMTA - genom Sidas stöd, engagerat mer än 11.000 ungdomar och 25 kamratutbildare i 62 byar och 6 slumområden i aktiviteter rörande sexualitet, relationer och kön. Två ungdomscenter har öppnats och en handbok "Sexuality and Gender" har utarbetats och kommer att tryckas på fem språk. Trettio representanter från tre stater har tillsammans med MAMTA och svenska Riksförbundet för Sexuell Upplysning (RFSU), utarbetat förslag på hur könsfrågor och ungdomar kan inkluderas i den proposition som den indiska regeringen kommer att sända till Global Fund.
2005 avslutades ett förebyggande projekt för hiv/aids, i Östeuropa. Projektet har inneburit möjligheter till deltagande, kommunikation, lärande och kunskapsutveckling för ca. 3.000 ungdomar från tre länder (Serbien-Montenegro, Makedonien och Bosnien-Herzegovina). Ungdomar med olika bakgrund har lärt sig nya sätt att diskutera känsliga frågor och interagera med varandra. Ökad information har samlats in av ungdomar om deras uppfattningar, önskningar, kunskaper, vanor och inlärningsstilar - information som har förmedlats till politiska institutioner och beslutsfattare.
I samband med World AIDS Day den 1 december 2005 visades filmen "Transit" på nationell TV i 33 länder inklusive Sverige. Den 90 minuter långa filmen är samproducerad av Sida och MTV och riktar sig till ungdomar för att stimulera till diskussioner om hiv/aids och könsrelationer. Med filmen följer också ett undervisningskit för lärare.
Uppdaterad 05 apr 2007
Läs mer om Så arbetar Sida med hiv/aids
• Forskning
Källa: http://www.sida.se/sida/jsp/sida.jsp?d=1534
Hiv och aids i svenskt utvecklingssamarbete
Hiv/aids har en central roll i allt svenskt utvecklingssamarbete. Sverige och Sida satsar kunskap och pengar på att förbättra det förebyggande arbetet mot hiv/aids och för att stödet till smittade och sjuka ska byggas ut. Stöd ges till bromsmediciner och utveckling av mediciner. Sverige och Sida arbetar också för att länder och sektorer ska utveckla förmågan att bemöta konsekvenserna av hiv/aids i framtiden.
Internationellt bidrar Sverige med politiskt, tekniskt och ekonomiskt stöd till många institutioner som arbetar med program mot hiv/aids. Många av de projekt som Sida ger stöd till handlar om att öka samarbetet mellan länder, regeringar, företag, myndigheter och enskilda organisationer. På så vis kan kunskap, erfarenheter, ekonomiska resurser och engagemang bli tillgängligt för fler.
Sida ger även stöd till många enskilda organisationer som arbetar för att stärka de drabbade männsikornas rättigheter genom att aktivt påverka politiker och beslutsfattare i sina egna länder. Sverige har mångdubblat insatserna på hiv/aids området under de senaste åren.
Den svenska strategin "Att investera för framtida generationer" är Sveriges och Sidas ramverk för hiv/aids insatser inom olika sektorer. Strategin redogör för orsaker och konsekvenser av epidemin och beskriver Sveriges fyra strategiska mål när det gäller hiv/aids arbete: förebyggande åtgärder, vård och stöd till de som drabbats, förmågan att bemöta konsekvenserna av hiv/aids i framtiden samt politiskt stöd och ansvarstagande.
Sida har en särskild resursgrupp för hiv/aids. Gruppen består av ett hiv/aids-sekretariat på Sida i Stockholm och ett regionalt hiv/aids-team i Lusaka, Zambia . Det övergripande målet för resursgruppen är att åstadkomma ett brett förhållningssätt till hiv/aids-problematiken så att det är integrerat i Sidas processer och program. Resursgruppen arbetar också med att se till att frågan återspeglas i dialogen med samarbetspartners och internationella organisationer.
Uppdaterad 16 sep 2008
Relaterad information på sida.se
• Den svenska strategin - Att investera för framtida generationer
• Hiv/aids-sekretariatet på Sida i Stockholm
• Regionalt hiv/aids-team i Lusaka, Zambia
Källa:
Forskning
Sida stöder flera olika studier där huvudsyftet är att bygga upp en långsiktig institutionell forsknings- och analyskapacitet. Tex det svensk-tanzaniska forskningsprogrammet TANSWED, där ett antal viktiga studier av HIV/AIDS ingår, som infekterade mödrar och överföring från mor till barn. I Mozambique görs bl.a. studier av HIV-1 och HIV-2 infektioner hos gravida kvinnor och i Uganda pågår ett projekt om sexuell och reproduktiv hälsa samt studier av ARV-behandling och kliniska former av HIV. I Etiopien studeras det nära sambandet med TBC-infektion.
Sida har stött ett specialprogram för HIV/AIDS-forskning. Programmet har gett långvarigt stöd till utvalda forskningsprojekt med inriktning på förebyggande åtgärder, som utveckling av vaccin och studier av överföring av infektion från mor till barn. Projekten har resulterat i nya vetenskapliga samarbeten. Vid ett seminarium om svensk HIV/AIDS-forskning organiserat av Sida i nära samarbete med Kungliga Vetenskapsakademien, framfördes krav på att tillämpningen fokuseras på HIV/AIDS. Baserat på rekommendationer från Sidas internationella expertkommitté för HIV/AIDS-forskning, förelogs en fortsatt ökad fokusering på grundforskning inom specialprogrammet, för att få fram ny kunskap och idéer för utveckling av förebyggande verktyg såsom ett vaccin, till ett rimligt pris.
Sida har också stött samhällsvetenskaplig forskning genom regionala afrikanska organisationer, som Council for the Development of Social Science Research in Africa (CODESRIA), Organization for Social Science Research in Eastern and Southern Africa (OSSREA), Social Science and Medicine Network Africa (SOMA-Net), Union for African Population Studies (UAPS). Fokus har legat på behandling och patienters rättigheter, åtgärder vid pandemier på lokal, sektor- och makroekonomisk nivå, skyddande av ungdomar och kommande generationer samt förbättring av statistik för nationella riktlinjer och planering.
Under 2005 har Sida stött IAVI (the International AIDS Vaccine Initiative) och IPM (the International Partnership for Microbicides). Det senare är inriktat på utveckling av en mikrobicid som hindrar HIV från att komma in i kroppen och/eller dödar viruset under vaginalt samlag. Sedan 2003 har Sida även stött AAVP (the African Aids Vaccine Programme), som syftar till att främja och möjliggöra forskning om och utvärdering av HIV-vaccin i Afrika, genom kompetenshöjning och internationellt samarbete.
Källa:http://www.sida.se/sida/jsp/sida.jsp?d=1534&a=29589
http://www.sida.se/sida/jsp/sida.jsp?d=1534&a=29589
Att investera för kommande generationer
Svenska regeringen antog år 1999 den svenska strategin - Att Investera för Framtida Generationer - för hiv/aids i internationellt utvecklingssamarbete. Strategin utarbetades gemensamt av Sida och UD. Efter att strategin godkänts av regeringen beslutade Sida att stärka arbetet kring hiv/aids.
Den svenska strategin för hiv/aids i utvecklingssamarbetet tar sin utgångspunkt i att hiv/aids och dess implikationer utgör ett allvarligt utvecklingsproblem som hämmar både den sociala och ekonomiska utvecklingen i de värst drabbade länderna. Strategin pekar därför på vikten av att betrakta hiv/aids som ett övergripande hot mot utveckling generellt - snarare än enbart ett isolerat hälsoproblem.
Under de senaste åren har stora framsteg gjorts för att förebygga hiv och för att behandla och vårda de som insjuknat. Vi vet bättre än någonsin tidigare hur man kan förebygga nya infektioner, och ge behandling, vård och stöd till de människor som lever med hiv/aids. Men epidemin drivs av många faktorer som skiljer sig åt från område till område. Faktorerna speglar olika sociala, kulturella och ekonomiska förhållanden, skilda smittvägar, och olika tidpunkter när epidemin först kom till ett område. I verkligheten finns det inte bara en, utan många lokala epidemier som var och en har sin egen dynamik och tillväxttakt.
För att framgångsrikt bekämpa epidemin behövs både en väl förankrad förståelse av dess orsaker, tillräckliga resurser, samarbete mellan olika aktörer enligt "Three ones" - principen om ett ramverk, en myndighet och ett system för uppföljning och utvärdering i varje land samt starkt nationellt ägarskap. Utan detta riskerar alla ansträngningar till att förhindra hiv-spridning att misslyckas.
Arbetet med att bekämpa hiv och aids är avgörande för att nå millenniemålen om minskad fattigdom.
Uppdaterad 31 jul 2008
Läs mer om Den svenska strategin
• Orsaker och konsekvenser
• Vad behöver göras?
• En modell för genomförande
Ladda ner
• Att Investera för Framtida Generationer (PDF 202kB)
Källa: http://www.sida.se/sida/jsp/sida.jsp?d=425
WAD - Världsaidsdagen 1 december
onsdag 26 november 2008
söndag 23 november 2008
Varför finns sjukdomar kvar (och även uppstår nya), som vi egentligen har kunskap nog att slippa?
SP3 vecka 47-51
Projektet Makt att leka Gud avslutas och de sista fyra veckorna kommer vi att arbeta med livsstilar och religioner från olika delar i världen och hur detta påverkar oss. Berörda ämnen blir NkA, Re B, Sv C och PBL.
Vi fortsätter med att använda oss av dilemma, innan jul blir det tre dilemmatillfällen.
Det första handlar om hur våra levnadsvillkor gör oss sjuka på olika sätt i olika delar av världen. Dilemmat examineras varje onsdag med en diskussion. Ta med en artikel till onsdagarna som berör dilemmat!
Det andra dilemmat kommer att handla om Hiv/Aids med utgångspunkten besök i aulan måndag den 1 dec angående World Aids Day.
Läs igenom schemat noggrant så att du ser vad som händer under de följande veckorna.
Tänk på när du redovisar:
Sammanställ de fakta du hittat så att du kan delta i en diskussion som rör dilemmat. Du ska ha färdiga argument när du kommer till basgruppsmötet, inte en faktatext.
Hänvisa muntligt till de källor du hittat i ämnet när du redovisar påståenden.
Välj ut fler exempel än de som redan tagits upp i artiklarna som vi valt ut.
Ta med en artikel som stöder dina argument.
Utgångspunkt: Fyra artiklar om sjukdomar.
Sätt er in i vad artiklarna handlar om. Vi har valt ut fyra olika sjukdomar som förekommer på olika håll i världen. I de utvalda artiklarna finns flera ledtrådar till hur levnadsvillkor orsakar (eller kan vara möjlig orsak till) sjukdomar
Dilemma:
Vi har mycket kunskap om varför man blir sjuk på olika sätt. Det borde gå att bli av med de flesta sjukdomar (allergi och diabetes är ovanligt i fattiga länder, kolera och tbc är ovanligt i modern tid i västvärlden)
Kan man säga att människor får skylla sig själva om de blir sjuka?
http://www.vardal.se/vnytt/2-99/art03.html
Kan antroposofisk livsstil skydda mot atopisk sjukdom?
Vad betyder livsstilsfaktorer för benägenheten att utveckla atopisk sjukdom? Har vår omgivning blivit för "ren" under senare år och har det i sin tur bidragit till den stora ökningen av allergier bland barn? Frågorna är många och svaren ännu inte tydliga. Men en liten bit på väg mot ett av de många svar som antagligen finns, har läkaren Johan Alm kommit i en studie där han jämfört barn från antroposofiska Waldorfskolor med barn i vanlig grundskola. Resultaten visar att barnen i waldorfskolorna har färre atopiska sjukdomar än andra barn.
Atopiska sjukdomar, som astma, eksem och allergisk snuva, hör idag till de stora folksjukdomarna i Sverige. Under senare år har kurvan på antalet människor med allergisk sjukdom stadigt pekat uppåt. Fler och fler, främst barn, har drabbats.
Trots att kartläggningen av olika allergen blivit mer precis och att åtgärder i innemiljöer vidtagits i form av saneringar och anpassningar vad gäller tobaksrök, parfymer och blommande växter, så har ändå inte antalet allergiker sjunkit utan tvärtom ökat.
Senare tids forskning har dock kommit till vad som kan liknas vid ett genombrott. Vid studier av livsstilsfaktorer och jämförande studier med våra östra grannländer har man funnit att både sättet vi lever på och maten vi äter kan ha större betydelse för atopiutvecklingen än vad man tidigare trott.
De faktorer läkarna har studerat är förekomsten av pälsdjur i barnens hem, användningen av antibiotika och febernedsättande mediciner, vaccinationer mot mässling, påssjuka och röda hund, användningen av mjölksyrade grönsaker i födan, amning, moderns tobaksrök, barnets placering i barnaskaran och ärftlighet.
Inga vacciner
Det som skiljer barn som växer upp i en antroposofisk miljö från andra barn är att de sällan eller aldrig vaccineras. Bland barnen från de antroposofiska skolorna i den här studien hade följaktligen fler haft till exempel mässling än barnen i kontrollgruppen. Det var heller inte vanligt att barnen i waldorfskolorna fått vare sig febernedsättande medel eller antibiotika. De åt ofta biodynamiskt odlade mjölksyrade grönsaker och som små hade de ammats längre än andra barn och sällan fått industriellt lagad mat. När det gällde övriga faktorer fanns inga tydliga skillnader i barnens hemmiljöer.
En eller flera faktorer
Förr var man övertygad om att allergier till största delen berodde på ärftliga faktorer.
– Arvet betraktas fortfarande som en stark riskfaktor, säger Johan Alm. Men det är inte längre den enda. De allra flesta barn med allergi kommer ur familjer där atopisk sjukdom inte funnits tidigare.
Eva Janson
Källa: http://www.vardal.se/vnytt/2-99/art03.html
Gener och livsstil på kollisionskurs
Typ 2 diabetes utvecklas långsamt under flera år därför att så länge kroppen kan kompensera insulinresistensen med att tillverka mer insulin hålls blodsockret inom normala gränser. Först när kapaciteten inte längre förslår blir typ 2 diabetes ett faktum. Många har vid insjuknandet en flera gånger högre insulinproduktion än normalt och den smygande debuten gör att många har sjukdomen utan att märka av det. Olika behandlingsprinciper
I början av sjukdomsförloppet kan det räcka med att underlätta kroppens blodsockerregelerande arbete genom att ändra kost, bli mer fysiskt aktiv och helst gå ned i vikt. Det finns många exempel på typ 2 diabetiker som, åtminstone under flera år, har blivit kvitt sin sjukdom enbart genom att ändra livsstil.
Nästa steg i behandlingen är läkemedel som antingen ökar betacellernas förmåga att producera insulin eller minskar insulinresistensen i kroppens celler.
Senare i sjukdomsförloppet måste många typ 2 diabetiker börja med dagliga insulininjektioner. Det naturliga förloppet vid typ 2 diabetes är att sjukdomen med tiden blir allvarligare.
Övervikt en stark riskfaktor
Övervikt, fysisk inaktivitet och insulinresistens är intimt förknippade. Uppemot 90 procent av alla patienter med typ 2 diabetes är överviktiga och där finns den ena av de två stora orsakerna bakom den dramatiska ökningen i hela världen av typ 2 diabetes.
Den första är att vi lever längre och typ 2 diabetes blir vanligare med stigande ålder.
Den andra är vårt sätt att leva. För mycket mat och för lite motion resulterar i övervikt och fetman ställer så hårda krav på kroppens insulinproduktion att många inte klarar av att hålla en normal blodsockerhalt.
Stenåldersgener och överflöd
En teori som förklarar varför många så lätt blir överviktiga är att de gener som reglerar ämnesomsättningen och gör att vi effektivt kan lagra överskottsenergin som fett en gång i tiden var en överlevnadsfördel. I perioder då hunger och svält var lika vanliga som god tillgång på mat var det en fördel att kunna spara energi från de goda dagarna för att nyttja den när sämre tider kom.
Men idag i vår del av världen, när de sämre tiderna aldrig kommer, när det välfyllda kylskåpet bara är på några stegländs avstånd då blir hushållandet med resurser en hälsorisk. Då blir de som har de väl fungerande gamla överlevnadsgenerna överviktiga.
Arv och miljö samverkar
Typ 2 diabetes är starkt ärftligt. Om en förälder har sjukdomen löper barnet en 40-procentig risk att också insjukna någon gång under sin livstid.
Undersökningar av enäggstvillingar, som ju har exakt samma genetiska anlag, visar att om den ene får typ 2 diabetes har den andre en 90-procentig risk att också insjukna.
Ärftligheten vid typ 2 diabetes är komplicerad och det har varit svårt att identifiera riskgener. Forskarna kallade länge sjukdomen för en genetisk mardröm.
- Bild: Image DJ
En av svårigheterna är att den genetiska risken så tydligt samverkar med livsstilen. En annan är att det inte finns någon enstaka skyldig gen utan att flera gener i samverkan bidrar till den ärftliga risken.
Framsteg i jakten på riskgener
Den senaste tiden har flera framgångar i jakten på riskgener kommit och flera riskgener upptäckts. Det gäller till exempel en genvariant som deltar i regleringen av insulinutsöndring och glukosproduktion i levern och en annan som påverkar kroppscellernas känslighet för insulin.
Kunskapen om genetiken bakom sjukdomsrisken är viktig av flera skäl. Dels är djupare insikter i sjukdomsmekanismerna en förutsättning för att kunna dela in typ 2 diabetes i undergrupper, var och en med sin egen genetiska signatur. Dels blir det då möjligt att bättre utvärdera vilka behandlingar som passar bäst vid olika genvarianter och vilka patienter som löper störst risk att drabbas av komplikationer.
Många okända sjukdomsfall
Eftersom sjukdomsdebuten är så smygande har många typ 2 diabetes utan att veta om det. Hur många är inte känt men vissa beräkningar visar att de kanske är lika många som de som redan har fått diagnosen. Ännu fler har förstadier till diabetes med en försämrad sockeromsättning.
Modern forskning har visat att vid det metabola syndromet, en kombination av försämrad sockeromsättning och andra störningar i ämnesomsättningen, till exempel högt blodtryck och blodfettsrubbningar, skadas kroppens blodkärl på samma sätt som vid diabetes. Det är också väl känt att skadorna uppstår långt innan blodsockret blir så högt att diabetesdiagnosen ställs.
Stor risk för komplikationer
Komplikationerna vid typ 2 diabetes är desamma som vid typ 1 diabetes, ögon, njurar, nerver tar skada av de kroniskt förhöjda blodsockerhalterna.
Vid typ 2 diabetes och förstadier till sjukdomen som det metabola syndromet är det framför allt de stora blodkärlen som är utsatta, vilket dramatiskt ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Risken för hjärtinfarkt är ungefär tre gånger högre än för icke-diabetiker och risken att dö vid infarkten är nästan dubbelt så hög.
Modern behandling vid typ 2 diabetes handlar idag därför långt ifrån enbart om att hålla blodsockret i schack, också de andra symtomen, det höga blodrycket och blodfettsrubbningarna behandlas för att minska risken för komplikationer.
Text: Tord Ajanki
Källa:http://diabetesportalen.se/foerdjupning/diabetes-olika-sjukdomar-med-likheter-och-saerdrag/gener-och-livsstil-paa-kollisionskurs/
I ”tbc-byarna” får patienterna vård dygnet runt
Den lilla byn ser precis ut som många andra i Afrika. Utanför hyddorna sitter kvinnor och pratar, barn leker och hoppar hopprep. Ändå skiljer sig den här byn från andra: de flesta invånare har tuberkulos och de bor här så länge de får behandling.
Omkring 1,6 miljoner människor dör i tuberkulos (tbc) varje år, nästan uteslutande i utvecklingsländer. Normalt sett går sjukomen att bota genom behandling med en kombination av olika antibiotika som utvecklades för drygt 40 år sedan. Men behandlingstiden är minst sex månader och eftersom vissa patienter börjar känna sig bättre redan efter två veckor måste de motiveras att fullfölja behandlingen.
Ett sätt att göra detta är genom så kallade tbc-byar. I länder där det är vanligt med tuberkulos och svårt att få gratis sjukvård har Läkare Utan Gränser byggt särskilda byar där tbc-patienterna bor i 6-8 månader. De får vård dygnet runt, extra mat, myggnät för att skydda sig mot malaria, filtar och rent dricksvatten. Under sådana förhållanden ökar chansen avsevärt att patienterna ska fullfölja sin behandling och bli friska.
– Tbc-medicin måste tas varje dag. För att man ska kunna förvissa sig om att patienterna fullföljer behandlingen måste det ske under överinseende av vårdpersonal, förklarar Läkare Utan Gränsers medicinska koordinator Ronald Kremer.
– På landsbygden i södra Sudan måste patienterna ofta gå i timmar eller dagar för att komma till en klinik, fortsätter han. Det är helt enkelt omöjligt för dem att komma varje dag och därför var Läkare Utan Gränser tvungna att hitta ett annat sätt att behandla och ta hand om människor med tbc.
Läkare Utan Gränser använder sig av den här behandlingsmetoden i flera länder på Afrikas horn, där det är vanligt med nomadiserande folkgrupper eller där konflikter och bristande säkerhet har gjort det omöjligt att bygga sjukvårdsinrättningar och vägar. I Sudan, där över 90 000 nya fall av sjukdomen diagnostiserades 2006 , har organisationen behandlat människor med hjälp av den här ”bymetoden” i över tio år.
I Lankien och Pieri, två av Läkare Utan Gränsers projekt i delstaten Jonglei, finns sjukvårdskliniker knutna till tbc-byarna. De är utformade så att smittsamma patienter hålls åtskilda från andra under den första behandlingsfasen, fram till dess att de inte längre kan smitta och sprida sjukdomen vidare. Kvinnor kan ha sina små barn hos sig. Om föräldrarna är smittsamma får barnen förebyggande behandling så att de inte ska få tbc.
För närvarande behandlas 122 personer i Lankien och Pieri. Varje morgon köar patienterna för att få sina mediciner. Eftersom många av dem är utmärglade och mycket svaga delar Läkare Utan Gränser också varje vecka ut en ranson av durra, olja, salt och socker.
Även om behandlingsmetoden visat sig effektiv märker man också här av de motgångar som Läkare Utan Gränser möter i alla sina tbc-program runt om i världen. Behandlingstiden är lång och efter de första två månadernas ”intensivbehandling” känner sig patienterna ofta mycket bättre. Särskilt männen vill då gärna lämna byn för att kunna börja arbeta igen. Men tbc-smittade som slutar med behandlingen innan de blivit helt återställda riskerar att smitta anhöriga och vänner. Risken är också stor att de utvecklar en variant av sjukdomen som är resistent mot medicinerna.
I tbc-byarna görs därför stora ansträngningar för att patienterna inte ska avbryta behandlingen. Alla patienter har med sig en anhörig eller ”vårdare” som hjälper till att ta hand om dem.
– Både barn och vuxna med tbc behöver stöd. En anhörig eller granne får komma hit och ta hand om dem, hjälpa dem att laga mat och hämta vatten. Om patienten trivs och har en vårdare med sig ökar chanserna att han eller hon stannar tills behandlingen är klar, förklarar Simon Mawich Gai som är föreståndare för Läkare Utan Gränsers tbc-by i Lankien.
Likväl måste patienterna leva åtskilda från sina familjer i upp till 18 månader. Att ta flera olika mediciner varje dag under så lång tid är också ansträngande. Som Nyabang Biliw, vars 18 månader gamla dotter får behandling i Lankien, beskriver det:
– När min dotters hosta inte gick över tog jag med henne till Läkare Utan Gränsers klinik. Det är svårt att bo här, men jag har inget val. Om ens barn blir sjukt måste man sätta barnets bästa i första rummet. Hon har nu blivit mycket bättre och gått upp i vikt, men vi måste stanna i tre månader till innan hon är klar med sin behandling.
Innovativa och flexibla metoder, som inrättande av tbc-byar, har visat att det i länder som Sudan går att behandla sjukdomen med lyckat resultat. Men vad som verkligen behövs för att kunna hantera denna globala kris är nya diagnosverktyg som är enkla, tillförlitliga och anpassade för avlägsna, resursfattiga områden. Dessutom behövs mer verkningsfulla läkemedel för att förkorta behandlingstiden och hantera tbc-stammar som blivit resistenta mot nuvarande läkemedel. På så sätt skulle hundratals – eller snarare tusentals, liv kunna räddas.
Källa:http://www.lakareutangranser.se/sv/nyheter/2008/Augusti/I-tbc-byarna-far-patienterna-vard-dygnet-runt/
Kolera
Kolera är en smittsam bakteriell diarrésjukdom som obehandlad har hög dödlighet. Bakterien sprids främst via förorenat vatten och mat men också från människa till människa genom direkt kontakt, till exempel via smutsiga händer.
Bakterien är väldigt smittsam och överlever låga temperaturer men förstörs av klorin, desinfektionsmedel eller genom att koka vattnet minst en minut.
Sjukdomsutbrott, så kallade epidemier, uppstår ofta när vattentillgången är begränsad, som i slutet av torrperioden och i början av regnperioden. Kraftiga regn och översvämningar kan sprida bakterien genom att innehåll från latriner och avloppssystem hamnar i vattendrag. Andra riskfaktorer för kolerautbrott är bristfällig hygien och sanitet samt överbefolkade bostadsområden som till exempel flyktingläger. 
Symptom
Symptomen är mycket kraftiga, vattentunna diarréer, ofta i kombination med kräkningar, med uttorkning som följd. Inkubationstiden är mellan en och tre dagar och sjukdomsförloppet är extremt snabbt och kan leda till livshotande uttorkning inom några timmar. De allvarligaste fallen av kolera kan tappa mellan 10-20 liter vätska per dygn.
Kolera sprids främst via förorenat vatten och mat men kan förebyggas genom att se till att människor har tillgång till rent vatten och latriner. Bild: Benno Neeleman
Behandling
Behandlingen av kolera sker på isoleringsavdelningar som fungerar 24 timmar om dygnet. Kolera behandlas med socker och salt lösning som patienten får dricka eller, i allvarliga fall, genom dropp direkt i blodbanan. De allvarligaste fallen behandlas också med en engångsdos av antibiotika, efter det att tillräcklig mängd vätska har tillförts. Kolera som inte behandlas ordentligt leder till döden i 20-50 procent av fallen, men med rätt behandling överlever mer än 98 procent.
Vaccin
Det finns nu ett svenskt koleravaccin som i flera försök visat sig ha goda resultat men inte med 100 procentig förebyggande effekt. Men det går att förebygga kolera genom att se till att människor har tillgång till rent vatten och latriner samt kunskap om hand och toaletthygien.
Källa: http://www.lakareutangranser.se/sv/uppdrag/sjukdomar/Kolera
I början av sjukdomsförloppet kan det räcka med att underlätta kroppens blodsockerregelerande arbete genom att ändra kost, bli mer fysiskt aktiv och helst gå ned i vikt. Det finns många exempel på typ 2 diabetiker som, åtminstone under flera år, har blivit kvitt sin sjukdom enbart genom att ändra livsstil.
Nästa steg i behandlingen är läkemedel som antingen ökar betacellernas förmåga att producera insulin eller minskar insulinresistensen i kroppens celler.
Senare i sjukdomsförloppet måste många typ 2 diabetiker börja med dagliga insulininjektioner. Det naturliga förloppet vid typ 2 diabetes är att sjukdomen med tiden blir allvarligare.
Övervikt, fysisk inaktivitet och insulinresistens är intimt förknippade. Uppemot 90 procent av alla patienter med typ 2 diabetes är överviktiga och där finns den ena av de två stora orsakerna bakom den dramatiska ökningen i hela världen av typ 2 diabetes.
Den första är att vi lever längre och typ 2 diabetes blir vanligare med stigande ålder.
Den andra är vårt sätt att leva. För mycket mat och för lite motion resulterar i övervikt och fetman ställer så hårda krav på kroppens insulinproduktion att många inte klarar av att hålla en normal blodsockerhalt.
En teori som förklarar varför många så lätt blir överviktiga är att de gener som reglerar ämnesomsättningen och gör att vi effektivt kan lagra överskottsenergin som fett en gång i tiden var en överlevnadsfördel. I perioder då hunger och svält var lika vanliga som god tillgång på mat var det en fördel att kunna spara energi från de goda dagarna för att nyttja den när sämre tider kom.
Men idag i vår del av världen, när de sämre tiderna aldrig kommer, när det välfyllda kylskåpet bara är på några stegländs avstånd då blir hushållandet med resurser en hälsorisk. Då blir de som har de väl fungerande gamla överlevnadsgenerna överviktiga.
Typ 2 diabetes är starkt ärftligt. Om en förälder har sjukdomen löper barnet en 40-procentig risk att också insjukna någon gång under sin livstid.
Undersökningar av enäggstvillingar, som ju har exakt samma genetiska anlag, visar att om den ene får typ 2 diabetes har den andre en 90-procentig risk att också insjukna.
Ärftligheten vid typ 2 diabetes är komplicerad och det har varit svårt att identifiera riskgener. Forskarna kallade länge sjukdomen för en genetisk mardröm.
- Bild: Image DJ
Den senaste tiden har flera framgångar i jakten på riskgener kommit och flera riskgener upptäckts. Det gäller till exempel en genvariant som deltar i regleringen av insulinutsöndring och glukosproduktion i levern och en annan som påverkar kroppscellernas känslighet för insulin.
Kunskapen om genetiken bakom sjukdomsrisken är viktig av flera skäl. Dels är djupare insikter i sjukdomsmekanismerna en förutsättning för att kunna dela in typ 2 diabetes i undergrupper, var och en med sin egen genetiska signatur. Dels blir det då möjligt att bättre utvärdera vilka behandlingar som passar bäst vid olika genvarianter och vilka patienter som löper störst risk att drabbas av komplikationer.
Eftersom sjukdomsdebuten är så smygande har många typ 2 diabetes utan att veta om det. Hur många är inte känt men vissa beräkningar visar att de kanske är lika många som de som redan har fått diagnosen. Ännu fler har förstadier till diabetes med en försämrad sockeromsättning.
Modern forskning har visat att vid det metabola syndromet, en kombination av försämrad sockeromsättning och andra störningar i ämnesomsättningen, till exempel högt blodtryck och blodfettsrubbningar, skadas kroppens blodkärl på samma sätt som vid diabetes. Det är också väl känt att skadorna uppstår långt innan blodsockret blir så högt att diabetesdiagnosen ställs.
Komplikationerna vid typ 2 diabetes är desamma som vid typ 1 diabetes, ögon, njurar, nerver tar skada av de kroniskt förhöjda blodsockerhalterna.
Vid typ 2 diabetes och förstadier till sjukdomen som det metabola syndromet är det framför allt de stora blodkärlen som är utsatta, vilket dramatiskt ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Risken för hjärtinfarkt är ungefär tre gånger högre än för icke-diabetiker och risken att dö vid infarkten är nästan dubbelt så hög.
Modern behandling vid typ 2 diabetes handlar idag därför långt ifrån enbart om att hålla blodsockret i schack, också de andra symtomen, det höga blodrycket och blodfettsrubbningarna behandlas för att minska risken för komplikationer.
Källa:http://diabetesportalen.se/foerdjupning/diabetes-olika-sjukdomar-med-likheter-och-saerdrag/gener-och-livsstil-paa-kollisionskurs/
I ”tbc-byarna” får patienterna vård dygnet runt
Den lilla byn ser precis ut som många andra i Afrika. Utanför hyddorna sitter kvinnor och pratar, barn leker och hoppar hopprep. Ändå skiljer sig den här byn från andra: de flesta invånare har tuberkulos och de bor här så länge de får behandling.
Omkring 1,6 miljoner människor dör i tuberkulos (tbc) varje år, nästan uteslutande i utvecklingsländer. Normalt sett går sjukomen att bota genom behandling med en kombination av olika antibiotika som utvecklades för drygt 40 år sedan. Men behandlingstiden är minst sex månader och eftersom vissa patienter börjar känna sig bättre redan efter två veckor måste de motiveras att fullfölja behandlingen.
Ett sätt att göra detta är genom så kallade tbc-byar. I länder där det är vanligt med tuberkulos och svårt att få gratis sjukvård har Läkare Utan Gränser byggt särskilda byar där tbc-patienterna bor i 6-8 månader. De får vård dygnet runt, extra mat, myggnät för att skydda sig mot malaria, filtar och rent dricksvatten. Under sådana förhållanden ökar chansen avsevärt att patienterna ska fullfölja sin behandling och bli friska.
– Tbc-medicin måste tas varje dag. För att man ska kunna förvissa sig om att patienterna fullföljer behandlingen måste det ske under överinseende av vårdpersonal, förklarar Läkare Utan Gränsers medicinska koordinator Ronald Kremer.
– På landsbygden i södra Sudan måste patienterna ofta gå i timmar eller dagar för att komma till en klinik, fortsätter han. Det är helt enkelt omöjligt för dem att komma varje dag och därför var Läkare Utan Gränser tvungna att hitta ett annat sätt att behandla och ta hand om människor med tbc.
Läkare Utan Gränser använder sig av den här behandlingsmetoden i flera länder på Afrikas horn, där det är vanligt med nomadiserande folkgrupper eller där konflikter och bristande säkerhet har gjort det omöjligt att bygga sjukvårdsinrättningar och vägar. I Sudan, där över 90 000 nya fall av sjukdomen diagnostiserades 2006 , har organisationen behandlat människor med hjälp av den här ”bymetoden” i över tio år.
I Lankien och Pieri, två av Läkare Utan Gränsers projekt i delstaten Jonglei, finns sjukvårdskliniker knutna till tbc-byarna. De är utformade så att smittsamma patienter hålls åtskilda från andra under den första behandlingsfasen, fram till dess att de inte längre kan smitta och sprida sjukdomen vidare. Kvinnor kan ha sina små barn hos sig. Om föräldrarna är smittsamma får barnen förebyggande behandling så att de inte ska få tbc.
För närvarande behandlas 122 personer i Lankien och Pieri. Varje morgon köar patienterna för att få sina mediciner. Eftersom många av dem är utmärglade och mycket svaga delar Läkare Utan Gränser också varje vecka ut en ranson av durra, olja, salt och socker.
Även om behandlingsmetoden visat sig effektiv märker man också här av de motgångar som Läkare Utan Gränser möter i alla sina tbc-program runt om i världen. Behandlingstiden är lång och efter de första två månadernas ”intensivbehandling” känner sig patienterna ofta mycket bättre. Särskilt männen vill då gärna lämna byn för att kunna börja arbeta igen. Men tbc-smittade som slutar med behandlingen innan de blivit helt återställda riskerar att smitta anhöriga och vänner. Risken är också stor att de utvecklar en variant av sjukdomen som är resistent mot medicinerna.
I tbc-byarna görs därför stora ansträngningar för att patienterna inte ska avbryta behandlingen. Alla patienter har med sig en anhörig eller ”vårdare” som hjälper till att ta hand om dem.
– Både barn och vuxna med tbc behöver stöd. En anhörig eller granne får komma hit och ta hand om dem, hjälpa dem att laga mat och hämta vatten. Om patienten trivs och har en vårdare med sig ökar chanserna att han eller hon stannar tills behandlingen är klar, förklarar Simon Mawich Gai som är föreståndare för Läkare Utan Gränsers tbc-by i Lankien.
Likväl måste patienterna leva åtskilda från sina familjer i upp till 18 månader. Att ta flera olika mediciner varje dag under så lång tid är också ansträngande. Som Nyabang Biliw, vars 18 månader gamla dotter får behandling i Lankien, beskriver det:
– När min dotters hosta inte gick över tog jag med henne till Läkare Utan Gränsers klinik. Det är svårt att bo här, men jag har inget val. Om ens barn blir sjukt måste man sätta barnets bästa i första rummet. Hon har nu blivit mycket bättre och gått upp i vikt, men vi måste stanna i tre månader till innan hon är klar med sin behandling.
Innovativa och flexibla metoder, som inrättande av tbc-byar, har visat att det i länder som Sudan går att behandla sjukdomen med lyckat resultat. Men vad som verkligen behövs för att kunna hantera denna globala kris är nya diagnosverktyg som är enkla, tillförlitliga och anpassade för avlägsna, resursfattiga områden. Dessutom behövs mer verkningsfulla läkemedel för att förkorta behandlingstiden och hantera tbc-stammar som blivit resistenta mot nuvarande läkemedel. På så sätt skulle hundratals – eller snarare tusentals, liv kunna räddas.
Källa:http://www.lakareutangranser.se/sv/nyheter/2008/Augusti/I-tbc-byarna-far-patienterna-vard-dygnet-runt/
Kolera
Kolera är en smittsam bakteriell diarrésjukdom som obehandlad har hög dödlighet. Bakterien sprids främst via förorenat vatten och mat men också från människa till människa genom direkt kontakt, till exempel via smutsiga händer.
Bakterien är väldigt smittsam och överlever låga temperaturer men förstörs av klorin, desinfektionsmedel eller genom att koka vattnet minst en minut.
Sjukdomsutbrott, så kallade epidemier, uppstår ofta när vattentillgången är begränsad, som i slutet av torrperioden och i början av regnperioden. Kraftiga regn och översvämningar kan sprida bakterien genom att innehåll från latriner och avloppssystem hamnar i vattendrag. Andra riskfaktorer för kolerautbrott är bristfällig hygien och sanitet samt överbefolkade bostadsområden som till exempel flyktingläger.
Symptom
Symptomen är mycket kraftiga, vattentunna diarréer, ofta i kombination med kräkningar, med uttorkning som följd. Inkubationstiden är mellan en och tre dagar och sjukdomsförloppet är extremt snabbt och kan leda till livshotande uttorkning inom några timmar. De allvarligaste fallen av kolera kan tappa mellan 10-20 liter vätska per dygn.
Kolera sprids främst via förorenat vatten och mat men kan förebyggas genom att se till att människor har tillgång till rent vatten och latriner. Bild: Benno Neeleman
Behandling
Behandlingen av kolera sker på isoleringsavdelningar som fungerar 24 timmar om dygnet. Kolera behandlas med socker och salt lösning som patienten får dricka eller, i allvarliga fall, genom dropp direkt i blodbanan. De allvarligaste fallen behandlas också med en engångsdos av antibiotika, efter det att tillräcklig mängd vätska har tillförts. Kolera som inte behandlas ordentligt leder till döden i 20-50 procent av fallen, men med rätt behandling överlever mer än 98 procent.
Vaccin
Det finns nu ett svenskt koleravaccin som i flera försök visat sig ha goda resultat men inte med 100 procentig förebyggande effekt. Men det går att förebygga kolera genom att se till att människor har tillgång till rent vatten och latriner samt kunskap om hand och toaletthygien.
lördag 22 november 2008
Änglahångel
Vad kommer du speciellt ihåg från pjäsen? Någon av karaktärerna, någon scen? Skriv ner dina intryck och åsikter under kommentar nedan! Vilket betyg ger du pjäsen? 1-5
http://playteaterkonst.se/trailer/
Tematiken i Änglahångel
Den elfte september 2001 förvred några män världens näst största religion till en hämndens ideologi. På direktsänd tv styrde de sina plan in i två torn och förändrade världen. I kristendomen hade redan något liknande börjat hända. I det stora landet i väster hade en pånyttfödd kristen blivit president. Under en hård valkampanj hade han lyckats väcka den kristna högern ur dess slumrande dvala. De gick man ur huse för att sätta sin kille i vita huset. När sedan Irak skulle invaderas frågade någon presidenten om han hade rådgjort med sin far innan. Även fadern var nämligen president och även han hade invaderat Irak. ”Nä”, svarade presidenten, ”men jag har rådgjort med min himmelske fader”.
En man vid namn Mel gjorde en film. Det var en film som bröt mot alla Hollywoods regler. Han lät skådespelarna prata arameiska istället för engelska, och han lät visa en korsfästelse med allt det blod och äckel andra tidigare väjt för. Någon kallade Mel anti-semit, eftersom han använde en bibeltext som pekade ut judarna som Kristi mördare. Men påven, han gillade den. ”Den är som det var!” sa den gamle från sin inglasade bil och över hela landet predikade präster och pastorer till sina församlingar att gå och se århundradets film! Den kom med dunder och brak, med medföljande pins, planscher och boken baserad på filmen. Och det där med anti-semitism… ja, det skrattade Mel bort. ”Vi har alla mördat Jesus”, förklarade han. ”Ser du handen i filmen? Den där som slår i spiken? Det är min hand! Kom och se min film!”
Man byggde megakyrkor i shoppingcentran så att de gudfruktiga kunde få sig både märkesjeans och guds ord. Där sörplade de på sina kaffe latte medan de diskuterade om intelligent design helt skulle ersätta evolutionsläran eller bara läras ut som en jämbördig teori.
Religion är big business.
Religion är politik.
Religion är till och med krig.
Kan man handla med gud? Kan man rösta på frälsning? Vad kan man egentligen göra i guds namn?
Vi lever i en tid då gamla modeller överges, då tidigare idéer om vårt samhälle lämnas där hän i hopp om marknadens helande krafter. Saker och tings värde mäts mer och mer enbart i pengar.
Änglahångel är en pjäs om två stora frågor; vad kan man handla med och vad är viktigast, ideal eller resultat? Vi kan handla med våra saker, våra tjänster till och med våra idéer, men kan vi ta ett steg längre och handla med känslor, ideal och tro? Om man vill ställa frågor om människans innersta blir religionen en naturlig metafor att använda.
Sverige är kanske ett av världens mest sekulariserade länder, men kulturen är präglad av tusen år av kristen tradition. Till och med på 2000-talet har de flesta någon relation till kristendomen. I USA är redan den kristna marknaden enorm och den katolska kyrkan har flera gånger i historien blandat det andliga med det världsliga. Det kan verka skrämmande för oss, men om en blandning av religionen och marknaden skulle leda till en mängd fördelar, om det skulle ge hopp till vilsna människor och mer pengar till välgörenhet, borde det då inte vara något vi strävade efter?
Vi lever i en värld där dröm efter dröm visar sig vara osann. Två generationer tillbaka trodde man att Sovjet och Kina var drömstater, men det visade sig inte stämma. Nu har vi plötsligt en finanskris då man istället börjar ifrågasätta kapitalismen. Inget av de stora systemen verkar fungera. För att inte tala om den romantiska drömmen om kärlek, familj och evig lycka. Skilsmässoantalen ökar ständigt och undersökningar visar på att kvinnor är lyckligare som singlar, medan män däremot är lyckligare i äktenskapet. Religion används som ett argument för att spränga folk i luften. De stora idéerna verkar vara förljugna. Hur skall vi våga tro när alla våra drömmar ständigt blir förrådda?
http://playteaterkonst.se/trailer/
Tematiken i Änglahångel
Den elfte september 2001 förvred några män världens näst största religion till en hämndens ideologi. På direktsänd tv styrde de sina plan in i två torn och förändrade världen. I kristendomen hade redan något liknande börjat hända. I det stora landet i väster hade en pånyttfödd kristen blivit president. Under en hård valkampanj hade han lyckats väcka den kristna högern ur dess slumrande dvala. De gick man ur huse för att sätta sin kille i vita huset. När sedan Irak skulle invaderas frågade någon presidenten om han hade rådgjort med sin far innan. Även fadern var nämligen president och även han hade invaderat Irak. ”Nä”, svarade presidenten, ”men jag har rådgjort med min himmelske fader”.
En man vid namn Mel gjorde en film. Det var en film som bröt mot alla Hollywoods regler. Han lät skådespelarna prata arameiska istället för engelska, och han lät visa en korsfästelse med allt det blod och äckel andra tidigare väjt för. Någon kallade Mel anti-semit, eftersom han använde en bibeltext som pekade ut judarna som Kristi mördare. Men påven, han gillade den. ”Den är som det var!” sa den gamle från sin inglasade bil och över hela landet predikade präster och pastorer till sina församlingar att gå och se århundradets film! Den kom med dunder och brak, med medföljande pins, planscher och boken baserad på filmen. Och det där med anti-semitism… ja, det skrattade Mel bort. ”Vi har alla mördat Jesus”, förklarade han. ”Ser du handen i filmen? Den där som slår i spiken? Det är min hand! Kom och se min film!”
Man byggde megakyrkor i shoppingcentran så att de gudfruktiga kunde få sig både märkesjeans och guds ord. Där sörplade de på sina kaffe latte medan de diskuterade om intelligent design helt skulle ersätta evolutionsläran eller bara läras ut som en jämbördig teori.
Religion är big business.
Religion är politik.
Religion är till och med krig.
Kan man handla med gud? Kan man rösta på frälsning? Vad kan man egentligen göra i guds namn?
Vi lever i en tid då gamla modeller överges, då tidigare idéer om vårt samhälle lämnas där hän i hopp om marknadens helande krafter. Saker och tings värde mäts mer och mer enbart i pengar.
Änglahångel är en pjäs om två stora frågor; vad kan man handla med och vad är viktigast, ideal eller resultat? Vi kan handla med våra saker, våra tjänster till och med våra idéer, men kan vi ta ett steg längre och handla med känslor, ideal och tro? Om man vill ställa frågor om människans innersta blir religionen en naturlig metafor att använda.
Sverige är kanske ett av världens mest sekulariserade länder, men kulturen är präglad av tusen år av kristen tradition. Till och med på 2000-talet har de flesta någon relation till kristendomen. I USA är redan den kristna marknaden enorm och den katolska kyrkan har flera gånger i historien blandat det andliga med det världsliga. Det kan verka skrämmande för oss, men om en blandning av religionen och marknaden skulle leda till en mängd fördelar, om det skulle ge hopp till vilsna människor och mer pengar till välgörenhet, borde det då inte vara något vi strävade efter?
Vi lever i en värld där dröm efter dröm visar sig vara osann. Två generationer tillbaka trodde man att Sovjet och Kina var drömstater, men det visade sig inte stämma. Nu har vi plötsligt en finanskris då man istället börjar ifrågasätta kapitalismen. Inget av de stora systemen verkar fungera. För att inte tala om den romantiska drömmen om kärlek, familj och evig lycka. Skilsmässoantalen ökar ständigt och undersökningar visar på att kvinnor är lyckligare som singlar, medan män däremot är lyckligare i äktenskapet. Religion används som ett argument för att spränga folk i luften. De stora idéerna verkar vara förljugna. Hur skall vi våga tro när alla våra drömmar ständigt blir förrådda?
onsdag 19 november 2008
Bilder
söndag 16 november 2008
Gör en egen blog
Mål för bloggen är:
Att du ska lära dig hur man gör en egen blog, kunna lägga in text, bilder och eventuellt videoinslag och kunna redigera din blog.
Du ska naturligtvis också läsa de andras bloggar och kommentera dem på ett seriöst sätt.
Uppgiften för denna period är att ni i par ska göra en egen blog i där ni presenterar:
1. Svar på inlärningsmålen varje vecka.
2. En annan sida med innehåll från något som ni sysslat med denna sista period v 48-51.
3. Ni ska muntligt redovisa något ni lagt in i bloggen.
Bloggen ska vara till nytta för kommande SP-elever och kunna användas som reklam för SP-programmet.
Ni ska var klar med bloggen på fredag vecka 50!
Gå in på http://www.blogger.com
Dilemma för v 49 HIV/AIDS
Får man skylla sig själv om man blir HIV-smittad?
Material som utgångspunkt
HIV/Aids
http://www.vardguiden.se/Theme_Startpage.asp?c=2390
http://www.vardguiden.se/templates/Article.aspx?Articleid=3274
"Hivpositiva har ansvar att skydda sin partner.
Hivnegativa har ansvar att skydda sig själva."
Vems ansvar är det att praktisera säkrare sex? Den hivpositives eller den hivnegatives?
Många hivnegativa män menar att det är upp till den hivpositive att ta ansvaret för att hindra överföring av hiv, eftersom att de har vetskapen om sin hivsmittta.
Många hivpositiva män däremot menar att det är upp till den hivnegative att se till att skydda sig själv från att bli smittad och att alla som är villiga att ha oskyddad sex förmodligen redan är smittade.
(Gay men sex survey´s, GMFA Gay Men fighting aids)
Sanningen är att om vi tillsammans ska kunna hindra spridningen av hiv så är det upp till var och en av oss att ta ansvar för att inte smitta överförs.
Varför har alla oavsett hivstatus ansvar att hindra överföring av hiv?
Att ta ansvar för säkrare sex är som att undvika bilolyckor. Oavsett om bilföraren som i full fart kommer åkande har skyldighet att stanna eller inte, så kliver du inte för den skull rakt ut i gatan med risk för att bli påkörd bara för att det är hans skyldighet att stanna.
Samma sak om du är hivnegativ och knullar med en kille som har hiv eller som inte vet att han har det. Även om du vet om att han har hiv, och då enligt smittskyddslagen måste berätta och använda kondom, så chansar du inte. För det är också upp till dig att ta ansvar för din egen hälsa och skydda dig själv.
För den hivpositive är det som att köra bilen. Kör du och någon kliver rakt ut i gatan fast du tycker att han borde vara mer uppmärksam, så väjer du ändå i ett försök att inte köra på honom. Alldeles oavsett om du har skyldighet att stanna eller inte. Samma sak om du har hiv och du knullar med någon som är hivnegativ. Även om han inte insisterar på kondom så är det din skyldighet och ditt ansvar att se till att han inte blir smittad.
Den hivpositive har ansvar därför att han har informationsplikt*, möjlighet att överföra hiv och samtidigt chans att undvika att smitta sin sexpartner.
Den hivnegative och den otestade har ansvar därför att han har motivation och möjlighet att undvika att smittas.
Smittskyddslagen
*Informationsplikten ingår i smitskyddslagen och är en av flera föreskrifter som den hivpositive måste rätta sig efter. Informationsplikten innebär att den som har hiv alltid måst berätta om sin hiv för sin sexpartner.
Informationsplikten kan vara ett hinder för hivnegativa personer att undvika att bli hivsmittade. informationsplikten invaggar i falsk trygghet – att alla vet om sin hivstatus och berättar om den. I själva verket är det så att alla faktiskt inte vet om att de är smittade eller inte.
Vem har osäker sex?
Den största orsaken till att hiv sprids mellan homo- och bisexuella män är att hivpositiva och hinegativa har analsex utan kondom.
Det finns både hivpositiva och hivnegativa killar och män som har ett högriskbeteende, särskilt oskyddade anala samlag. Man har det med killar vilkas hivstatus man inte känner till eller vilkas hivstatus skiljer sig från den egna.
Det betyder att oavsett din egen hivstatus så kan du inte lita på att din partner tar ansvar för att inte överföra hiv. Vill du skydda dig själv eller din partner så är det upp till dig att ta ansvar.
Hivvett & hivetikett - testa dig själv
Att hantera någon annans öppenhet kring sin hiv, oavsett om man själv har hiv eller inte. Det här är ett ”hivtest” med glimten i ögat. Och till er som inte tycker att man kan skämta om hiv… Kom igen.
Testa ditt hivvett
Hur hiv smittar
De flesta vuxna som har blivit smittade med hiv har blivit det vid oskyddade vaginala eller anala samlag. Hur hiv smittar
Red ribbon - det röda bandet -
är en symbol som visar att du stödjer människor som lever med hiv. Genom att bära märket visar du din solidariet och stöd för dem som drabbats och för en bättre framtid.
Källa: http://www.rfsl.se/halsa/?p=2807
Hiv och aids i svenskt utvecklingssamarbete
Hiv/aids har en central roll i allt svenskt utvecklingssamarbete. Sverige och Sida satsar kunskap och pengar på att förbättra det förebyggande arbetet mot hiv/aids och för att stödet till smittade och sjuka ska byggas ut. Stöd ges till bromsmediciner och utveckling av mediciner. Sverige och Sida arbetar också för att länder och sektorer ska utveckla förmågan att bemöta konsekvenserna av hiv/aids i framtiden.
Internationellt bidrar Sverige med politiskt, tekniskt och ekonomiskt stöd till många institutioner som arbetar med program mot hiv/aids. Många av de projekt som Sida ger stöd till handlar om att öka samarbetet mellan länder, regeringar, företag, myndigheter och enskilda organisationer. På så vis kan kunskap, erfarenheter, ekonomiska resurser och engagemang bli tillgängligt för fler.
Sida ger även stöd till många enskilda organisationer som arbetar för att stärka de drabbade männsikornas rättigheter genom att aktivt påverka politiker och beslutsfattare i sina egna länder. Sverige har mångdubblat insatserna på hiv/aids området under de senaste åren.
Den svenska strategin "Att investera för framtida generationer" är Sveriges och Sidas ramverk för hiv/aids insatser inom olika sektorer. Strategin redogör för orsaker och konsekvenser av epidemin och beskriver Sveriges fyra strategiska mål när det gäller hiv/aids arbete: förebyggande åtgärder, vård och stöd till de som drabbats, förmågan att bemöta konsekvenserna av hiv/aids i framtiden samt politiskt stöd och ansvarstagande.
Sida har en särskild resursgrupp för hiv/aids. Gruppen består av ett hiv/aids-sekretariat på Sida i Stockholm och ett regionalt hiv/aids-team i Lusaka, Zambia . Det övergripande målet för resursgruppen är att åstadkomma ett brett förhållningssätt till hiv/aids-problematiken så att det är integrerat i Sidas processer och program. Resursgruppen arbetar också med att se till att frågan återspeglas i dialogen med samarbetspartners och internationella organisationer.
Uppdaterad 16 sep 2008
Relaterad information på sida.se
• Den svenska strategin - Att investera för framtida generationer
• Hiv/aids-sekretariatet på Sida i Stockholm
• Regionalt hiv/aids-team i Lusaka, Zambia
Källa: http://www.sida.se/sida/jsp/sida.jsp?d=422
Ungdomar, sexualitet och jämställdhet
Den största andelen som smittas med hiv är mellan 15 och 24 år. Även om medvetenheten hos unga människor har ökat är det många som saknar information om hur man kan undvika smittan. Skillnader mellan könen är en av de underliggande orsakerna bakom epidemin och hiv/aids blir alltmer koncentrerat till kvinnor.
Jämlikhet mellan könen och öppenhet om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt rådgivning är därför central för Sidas stöd för åtgärder mot hiv/aids. Dessutom måste män ta ett ansvar för jämlikhet mellan könen och ifrågasätta maskulina normer. Detta kan göras genom att t.ex. framhålla "män som jämlika partners" och mannens ansvar för sexuell och reproduktiv hälsa. I en tid när konservativa krafter har vunnit ökat genomslag, har Sida ökat sina insatser för att främja en bred förebyggande agenda i vilken ungdom och jämställdhet får speciell uppmärksamhet.
I Tanzania tar den Sida-stödda ungdomstidningen "Femina" upp frågor som relationer, sexualitet och hiv/aids och tidningen delas ut gratis i landets alla högstadieskolor. I Uganda publiceras en liknande tidning "Straight Talk", som distribueras till unga människor över hela landet. Den vänder sig inte enbart till ungdomar utan har även en specialutgåva för föräldrar och yrkesgrupper som lärare och sjukvårdspersonal. Tidningen "You and Me" som ges ut till elever i internatskolor i vissa provinser i Kina, tar upp frågor om sexualitet. Tidningen som stöds av Sida används även i undervisningen.
RFSU/IPPF projektet Young Men as Equal Partners (YMEP), är ett jämförelseprojekt mellan fyra länder, som arbetar genom IPPF medlemsorganisationer och vänder sig till pojkar och unga män via skolor och sjukvården. Projektets huvudsyfte är att unga män i högre grad skall tillämpa säkrare sex och utnyttja lokal rådgivning om sexuell och reproduktiv hälsa (SRH). Projektet genomförs i Zambia, Kenya, Tanzania och Uganda.
I Sydafrika har Sida finansierat en dokumentär om barnvåldtäkt och våld mot kvinnor och barn för att öka medvetenheten. Filmen kommer att visas både i Sydafrikas nationella television och internationellt.
Vid Zimbabwes nationella järnvägar där kvinnor är i minoritet bland de anställda, har workshops om kvinnligt självbestämmande hållits. Syftet är att stödja förebyggande aktiviteter, dessutom tränas kvinnor för att bli jämlika lärare.
"My Future My Choice" är ett Namibiskt livskunskapsprojekt som bygger på kamratstöd som stöds av Sida och UNFPA/UNICEF och vänder sig till ungdomar mellan 15 -18 år. Utbildningen syftar till att ge ungdomar information för att fatta beslut om sin framtid. Vid utgången av 2004 hade ca.140.000 ungdomar utbildats i livskunskap.
I Bolivia driver UNFPA med stöd av Sida ett projekt för utbildning om sexuell och reproduktiv hälsa och könsbaserat våld bland tonåringar. Ungdomarna är själva engagerade och budskapet riktas till tonåringar i skolan från deras ungdomsledare, familjer och sjukvårdsinstitutioner.
En Youth Parliament Special Session om hiv/aids, delvis understödd av Sida, hölls förra året i New Delhi, Indien. Mer än 3.000 studentledare från hela landet deltog. Av dem var över 500 studenter handplockade för att spela parlamentariker och öka medvetenheten om hiv/aids hos lagstiftarna på nationell, delstats- och distriktsnivå.
Under 2004 har en indisk NGO - MAMTA - genom Sidas stöd, engagerat mer än 11.000 ungdomar och 25 kamratutbildare i 62 byar och 6 slumområden i aktiviteter rörande sexualitet, relationer och kön. Två ungdomscenter har öppnats och en handbok "Sexuality and Gender" har utarbetats och kommer att tryckas på fem språk. Trettio representanter från tre stater har tillsammans med MAMTA och svenska Riksförbundet för Sexuell Upplysning (RFSU), utarbetat förslag på hur könsfrågor och ungdomar kan inkluderas i den proposition som den indiska regeringen kommer att sända till Global Fund.
2005 avslutades ett förebyggande projekt för hiv/aids, i Östeuropa. Projektet har inneburit möjligheter till deltagande, kommunikation, lärande och kunskapsutveckling för ca. 3.000 ungdomar från tre länder (Serbien-Montenegro, Makedonien och Bosnien-Herzegovina). Ungdomar med olika bakgrund har lärt sig nya sätt att diskutera känsliga frågor och interagera med varandra. Ökad information har samlats in av ungdomar om deras uppfattningar, önskningar, kunskaper, vanor och inlärningsstilar - information som har förmedlats till politiska institutioner och beslutsfattare.
I samband med World AIDS Day den 1 december 2005 visades filmen "Transit" på nationell TV i 33 länder inklusive Sverige. Den 90 minuter långa filmen är samproducerad av Sida och MTV och riktar sig till ungdomar för att stimulera till diskussioner om hiv/aids och könsrelationer. Med filmen följer också ett undervisningskit för lärare.
Uppdaterad 05 apr 2007
Läs mer om Så arbetar Sida med hiv/aids
• Forskning
Källa: http://www.sida.se/sida/jsp/sida.jsp?d=1534
Forskning
Sida stöder flera olika studier där huvudsyftet är att bygga upp en långsiktig institutionell forsknings- och analyskapacitet. Tex det svensk-tanzaniska forskningsprogrammet TANSWED, där ett antal viktiga studier av HIV/AIDS ingår, som infekterade mödrar och överföring från mor till barn. I Mozambique görs bl.a. studier av HIV-1 och HIV-2 infektioner hos gravida kvinnor och i Uganda pågår ett projekt om sexuell och reproduktiv hälsa samt studier av ARV-behandling och kliniska former av HIV. I Etiopien studeras det nära sambandet med TBC-infektion.
Sida har stött ett specialprogram för HIV/AIDS-forskning. Programmet har gett långvarigt stöd till utvalda forskningsprojekt med inriktning på förebyggande åtgärder, som utveckling av vaccin och studier av överföring av infektion från mor till barn. Projekten har resulterat i nya vetenskapliga samarbeten. Vid ett seminarium om svensk HIV/AIDS-forskning organiserat av Sida i nära samarbete med Kungliga Vetenskapsakademien, framfördes krav på att tillämpningen fokuseras på HIV/AIDS. Baserat på rekommendationer från Sidas internationella expertkommitté för HIV/AIDS-forskning, förelogs en fortsatt ökad fokusering på grundforskning inom specialprogrammet, för att få fram ny kunskap och idéer för utveckling av förebyggande verktyg såsom ett vaccin, till ett rimligt pris.
Sida har också stött samhällsvetenskaplig forskning genom regionala afrikanska organisationer, som Council for the Development of Social Science Research in Africa (CODESRIA), Organization for Social Science Research in Eastern and Southern Africa (OSSREA), Social Science and Medicine Network Africa (SOMA-Net), Union for African Population Studies (UAPS). Fokus har legat på behandling och patienters rättigheter, åtgärder vid pandemier på lokal, sektor- och makroekonomisk nivå, skyddande av ungdomar och kommande generationer samt förbättring av statistik för nationella riktlinjer och planering.
Under 2005 har Sida stött IAVI (the International AIDS Vaccine Initiative) och IPM (the International Partnership for Microbicides). Det senare är inriktat på utveckling av en mikrobicid som hindrar HIV från att komma in i kroppen och/eller dödar viruset under vaginalt samlag. Sedan 2003 har Sida även stött AAVP (the African Aids Vaccine Programme), som syftar till att främja och möjliggöra forskning om och utvärdering av HIV-vaccin i Afrika, genom kompetenshöjning och internationellt samarbete.
Källa: http://www.sida.se/sida/jsp/sida.jsp?d=1534&a=29589
Att investera för kommande generationer
Svenska regeringen antog år 1999 den svenska strategin - Att Investera för Framtida Generationer - för hiv/aids i internationellt utvecklingssamarbete. Strategin utarbetades gemensamt av Sida och UD. Efter att strategin godkänts av regeringen beslutade Sida att stärka arbetet kring hiv/aids.
Den svenska strategin för hiv/aids i utvecklingssamarbetet tar sin utgångspunkt i att hiv/aids och dess implikationer utgör ett allvarligt utvecklingsproblem som hämmar både den sociala och ekonomiska utvecklingen i de värst drabbade länderna. Strategin pekar därför på vikten av att betrakta hiv/aids som ett övergripande hot mot utveckling generellt - snarare än enbart ett isolerat hälsoproblem.
Under de senaste åren har stora framsteg gjorts för att förebygga hiv och för att behandla och vårda de som insjuknat. Vi vet bättre än någonsin tidigare hur man kan förebygga nya infektioner, och ge behandling, vård och stöd till de människor som lever med hiv/aids. Men epidemin drivs av många faktorer som skiljer sig åt från område till område. Faktorerna speglar olika sociala, kulturella och ekonomiska förhållanden, skilda smittvägar, och olika tidpunkter när epidemin först kom till ett område. I verkligheten finns det inte bara en, utan många lokala epidemier som var och en har sin egen dynamik och tillväxttakt.
För att framgångsrikt bekämpa epidemin behövs både en väl förankrad förståelse av dess orsaker, tillräckliga resurser, samarbete mellan olika aktörer enligt "Three ones" - principen om ett ramverk, en myndighet och ett system för uppföljning och utvärdering i varje land samt starkt nationellt ägarskap. Utan detta riskerar alla ansträngningar till att förhindra hiv-spridning att misslyckas.
Arbetet med att bekämpa hiv och aids är avgörande för att nå millenniemålen om minskad fattigdom.
Uppdaterad 31 jul 2008
Läs mer om Den svenska strategin
• Orsaker och konsekvenser
• Vad behöver göras?
• En modell för genomförande
Ladda ner
• Att Investera för Framtida Generationer (PDF 202kB)
Källa: http://www.sida.se/sida/jsp/sida.jsp?d=425
WAD - Världsaidsdagen 1 december
Att du ska lära dig hur man gör en egen blog, kunna lägga in text, bilder och eventuellt videoinslag och kunna redigera din blog.
Du ska naturligtvis också läsa de andras bloggar och kommentera dem på ett seriöst sätt.
Uppgiften för denna period är att ni i par ska göra en egen blog i där ni presenterar:
1. Svar på inlärningsmålen varje vecka.
2. En annan sida med innehåll från något som ni sysslat med denna sista period v 48-51.
3. Ni ska muntligt redovisa något ni lagt in i bloggen.
Bloggen ska vara till nytta för kommande SP-elever och kunna användas som reklam för SP-programmet.
Ni ska var klar med bloggen på fredag vecka 50!
Gå in på http://www.blogger.com
Dilemma för v 49 HIV/AIDS
Får man skylla sig själv om man blir HIV-smittad?
Material som utgångspunkt
HIV/Aids
http://www.vardguiden.se/Theme_Startpage.asp?c=2390
http://www.vardguiden.se/templates/Article.aspx?Articleid=3274
"Hivpositiva har ansvar att skydda sin partner.
Hivnegativa har ansvar att skydda sig själva."
Vems ansvar är det att praktisera säkrare sex? Den hivpositives eller den hivnegatives?
Många hivnegativa män menar att det är upp till den hivpositive att ta ansvaret för att hindra överföring av hiv, eftersom att de har vetskapen om sin hivsmittta.
Många hivpositiva män däremot menar att det är upp till den hivnegative att se till att skydda sig själv från att bli smittad och att alla som är villiga att ha oskyddad sex förmodligen redan är smittade.
(Gay men sex survey´s, GMFA Gay Men fighting aids)
Sanningen är att om vi tillsammans ska kunna hindra spridningen av hiv så är det upp till var och en av oss att ta ansvar för att inte smitta överförs.
Varför har alla oavsett hivstatus ansvar att hindra överföring av hiv?
Att ta ansvar för säkrare sex är som att undvika bilolyckor. Oavsett om bilföraren som i full fart kommer åkande har skyldighet att stanna eller inte, så kliver du inte för den skull rakt ut i gatan med risk för att bli påkörd bara för att det är hans skyldighet att stanna.
Samma sak om du är hivnegativ och knullar med en kille som har hiv eller som inte vet att han har det. Även om du vet om att han har hiv, och då enligt smittskyddslagen måste berätta och använda kondom, så chansar du inte. För det är också upp till dig att ta ansvar för din egen hälsa och skydda dig själv.
För den hivpositive är det som att köra bilen. Kör du och någon kliver rakt ut i gatan fast du tycker att han borde vara mer uppmärksam, så väjer du ändå i ett försök att inte köra på honom. Alldeles oavsett om du har skyldighet att stanna eller inte. Samma sak om du har hiv och du knullar med någon som är hivnegativ. Även om han inte insisterar på kondom så är det din skyldighet och ditt ansvar att se till att han inte blir smittad.
Den hivpositive har ansvar därför att han har informationsplikt*, möjlighet att överföra hiv och samtidigt chans att undvika att smitta sin sexpartner.
Den hivnegative och den otestade har ansvar därför att han har motivation och möjlighet att undvika att smittas.
Smittskyddslagen
*Informationsplikten ingår i smitskyddslagen och är en av flera föreskrifter som den hivpositive måste rätta sig efter. Informationsplikten innebär att den som har hiv alltid måst berätta om sin hiv för sin sexpartner.
Informationsplikten kan vara ett hinder för hivnegativa personer att undvika att bli hivsmittade. informationsplikten invaggar i falsk trygghet – att alla vet om sin hivstatus och berättar om den. I själva verket är det så att alla faktiskt inte vet om att de är smittade eller inte.
Vem har osäker sex?
Den största orsaken till att hiv sprids mellan homo- och bisexuella män är att hivpositiva och hinegativa har analsex utan kondom.
Det finns både hivpositiva och hivnegativa killar och män som har ett högriskbeteende, särskilt oskyddade anala samlag. Man har det med killar vilkas hivstatus man inte känner till eller vilkas hivstatus skiljer sig från den egna.
Det betyder att oavsett din egen hivstatus så kan du inte lita på att din partner tar ansvar för att inte överföra hiv. Vill du skydda dig själv eller din partner så är det upp till dig att ta ansvar.
Hivvett & hivetikett - testa dig själv
Att hantera någon annans öppenhet kring sin hiv, oavsett om man själv har hiv eller inte. Det här är ett ”hivtest” med glimten i ögat. Och till er som inte tycker att man kan skämta om hiv… Kom igen.
Testa ditt hivvett
Hur hiv smittar
De flesta vuxna som har blivit smittade med hiv har blivit det vid oskyddade vaginala eller anala samlag. Hur hiv smittar
Red ribbon - det röda bandet -
är en symbol som visar att du stödjer människor som lever med hiv. Genom att bära märket visar du din solidariet och stöd för dem som drabbats och för en bättre framtid.
Källa: http://www.rfsl.se/halsa/?p=2807
Hiv och aids i svenskt utvecklingssamarbete
Hiv/aids har en central roll i allt svenskt utvecklingssamarbete. Sverige och Sida satsar kunskap och pengar på att förbättra det förebyggande arbetet mot hiv/aids och för att stödet till smittade och sjuka ska byggas ut. Stöd ges till bromsmediciner och utveckling av mediciner. Sverige och Sida arbetar också för att länder och sektorer ska utveckla förmågan att bemöta konsekvenserna av hiv/aids i framtiden.
Internationellt bidrar Sverige med politiskt, tekniskt och ekonomiskt stöd till många institutioner som arbetar med program mot hiv/aids. Många av de projekt som Sida ger stöd till handlar om att öka samarbetet mellan länder, regeringar, företag, myndigheter och enskilda organisationer. På så vis kan kunskap, erfarenheter, ekonomiska resurser och engagemang bli tillgängligt för fler.
Sida ger även stöd till många enskilda organisationer som arbetar för att stärka de drabbade männsikornas rättigheter genom att aktivt påverka politiker och beslutsfattare i sina egna länder. Sverige har mångdubblat insatserna på hiv/aids området under de senaste åren.
Den svenska strategin "Att investera för framtida generationer" är Sveriges och Sidas ramverk för hiv/aids insatser inom olika sektorer. Strategin redogör för orsaker och konsekvenser av epidemin och beskriver Sveriges fyra strategiska mål när det gäller hiv/aids arbete: förebyggande åtgärder, vård och stöd till de som drabbats, förmågan att bemöta konsekvenserna av hiv/aids i framtiden samt politiskt stöd och ansvarstagande.
Sida har en särskild resursgrupp för hiv/aids. Gruppen består av ett hiv/aids-sekretariat på Sida i Stockholm och ett regionalt hiv/aids-team i Lusaka, Zambia . Det övergripande målet för resursgruppen är att åstadkomma ett brett förhållningssätt till hiv/aids-problematiken så att det är integrerat i Sidas processer och program. Resursgruppen arbetar också med att se till att frågan återspeglas i dialogen med samarbetspartners och internationella organisationer.
Uppdaterad 16 sep 2008
Relaterad information på sida.se
• Den svenska strategin - Att investera för framtida generationer
• Hiv/aids-sekretariatet på Sida i Stockholm
• Regionalt hiv/aids-team i Lusaka, Zambia
Källa: http://www.sida.se/sida/jsp/sida.jsp?d=422
Ungdomar, sexualitet och jämställdhet
Den största andelen som smittas med hiv är mellan 15 och 24 år. Även om medvetenheten hos unga människor har ökat är det många som saknar information om hur man kan undvika smittan. Skillnader mellan könen är en av de underliggande orsakerna bakom epidemin och hiv/aids blir alltmer koncentrerat till kvinnor.
Jämlikhet mellan könen och öppenhet om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt rådgivning är därför central för Sidas stöd för åtgärder mot hiv/aids. Dessutom måste män ta ett ansvar för jämlikhet mellan könen och ifrågasätta maskulina normer. Detta kan göras genom att t.ex. framhålla "män som jämlika partners" och mannens ansvar för sexuell och reproduktiv hälsa. I en tid när konservativa krafter har vunnit ökat genomslag, har Sida ökat sina insatser för att främja en bred förebyggande agenda i vilken ungdom och jämställdhet får speciell uppmärksamhet.
I Tanzania tar den Sida-stödda ungdomstidningen "Femina" upp frågor som relationer, sexualitet och hiv/aids och tidningen delas ut gratis i landets alla högstadieskolor. I Uganda publiceras en liknande tidning "Straight Talk", som distribueras till unga människor över hela landet. Den vänder sig inte enbart till ungdomar utan har även en specialutgåva för föräldrar och yrkesgrupper som lärare och sjukvårdspersonal. Tidningen "You and Me" som ges ut till elever i internatskolor i vissa provinser i Kina, tar upp frågor om sexualitet. Tidningen som stöds av Sida används även i undervisningen.
RFSU/IPPF projektet Young Men as Equal Partners (YMEP), är ett jämförelseprojekt mellan fyra länder, som arbetar genom IPPF medlemsorganisationer och vänder sig till pojkar och unga män via skolor och sjukvården. Projektets huvudsyfte är att unga män i högre grad skall tillämpa säkrare sex och utnyttja lokal rådgivning om sexuell och reproduktiv hälsa (SRH). Projektet genomförs i Zambia, Kenya, Tanzania och Uganda.
I Sydafrika har Sida finansierat en dokumentär om barnvåldtäkt och våld mot kvinnor och barn för att öka medvetenheten. Filmen kommer att visas både i Sydafrikas nationella television och internationellt.
Vid Zimbabwes nationella järnvägar där kvinnor är i minoritet bland de anställda, har workshops om kvinnligt självbestämmande hållits. Syftet är att stödja förebyggande aktiviteter, dessutom tränas kvinnor för att bli jämlika lärare.
"My Future My Choice" är ett Namibiskt livskunskapsprojekt som bygger på kamratstöd som stöds av Sida och UNFPA/UNICEF och vänder sig till ungdomar mellan 15 -18 år. Utbildningen syftar till att ge ungdomar information för att fatta beslut om sin framtid. Vid utgången av 2004 hade ca.140.000 ungdomar utbildats i livskunskap.
I Bolivia driver UNFPA med stöd av Sida ett projekt för utbildning om sexuell och reproduktiv hälsa och könsbaserat våld bland tonåringar. Ungdomarna är själva engagerade och budskapet riktas till tonåringar i skolan från deras ungdomsledare, familjer och sjukvårdsinstitutioner.
En Youth Parliament Special Session om hiv/aids, delvis understödd av Sida, hölls förra året i New Delhi, Indien. Mer än 3.000 studentledare från hela landet deltog. Av dem var över 500 studenter handplockade för att spela parlamentariker och öka medvetenheten om hiv/aids hos lagstiftarna på nationell, delstats- och distriktsnivå.
Under 2004 har en indisk NGO - MAMTA - genom Sidas stöd, engagerat mer än 11.000 ungdomar och 25 kamratutbildare i 62 byar och 6 slumområden i aktiviteter rörande sexualitet, relationer och kön. Två ungdomscenter har öppnats och en handbok "Sexuality and Gender" har utarbetats och kommer att tryckas på fem språk. Trettio representanter från tre stater har tillsammans med MAMTA och svenska Riksförbundet för Sexuell Upplysning (RFSU), utarbetat förslag på hur könsfrågor och ungdomar kan inkluderas i den proposition som den indiska regeringen kommer att sända till Global Fund.
2005 avslutades ett förebyggande projekt för hiv/aids, i Östeuropa. Projektet har inneburit möjligheter till deltagande, kommunikation, lärande och kunskapsutveckling för ca. 3.000 ungdomar från tre länder (Serbien-Montenegro, Makedonien och Bosnien-Herzegovina). Ungdomar med olika bakgrund har lärt sig nya sätt att diskutera känsliga frågor och interagera med varandra. Ökad information har samlats in av ungdomar om deras uppfattningar, önskningar, kunskaper, vanor och inlärningsstilar - information som har förmedlats till politiska institutioner och beslutsfattare.
I samband med World AIDS Day den 1 december 2005 visades filmen "Transit" på nationell TV i 33 länder inklusive Sverige. Den 90 minuter långa filmen är samproducerad av Sida och MTV och riktar sig till ungdomar för att stimulera till diskussioner om hiv/aids och könsrelationer. Med filmen följer också ett undervisningskit för lärare.
Uppdaterad 05 apr 2007
Läs mer om Så arbetar Sida med hiv/aids
• Forskning
Källa: http://www.sida.se/sida/jsp/sida.jsp?d=1534
Forskning
Sida stöder flera olika studier där huvudsyftet är att bygga upp en långsiktig institutionell forsknings- och analyskapacitet. Tex det svensk-tanzaniska forskningsprogrammet TANSWED, där ett antal viktiga studier av HIV/AIDS ingår, som infekterade mödrar och överföring från mor till barn. I Mozambique görs bl.a. studier av HIV-1 och HIV-2 infektioner hos gravida kvinnor och i Uganda pågår ett projekt om sexuell och reproduktiv hälsa samt studier av ARV-behandling och kliniska former av HIV. I Etiopien studeras det nära sambandet med TBC-infektion.
Sida har stött ett specialprogram för HIV/AIDS-forskning. Programmet har gett långvarigt stöd till utvalda forskningsprojekt med inriktning på förebyggande åtgärder, som utveckling av vaccin och studier av överföring av infektion från mor till barn. Projekten har resulterat i nya vetenskapliga samarbeten. Vid ett seminarium om svensk HIV/AIDS-forskning organiserat av Sida i nära samarbete med Kungliga Vetenskapsakademien, framfördes krav på att tillämpningen fokuseras på HIV/AIDS. Baserat på rekommendationer från Sidas internationella expertkommitté för HIV/AIDS-forskning, förelogs en fortsatt ökad fokusering på grundforskning inom specialprogrammet, för att få fram ny kunskap och idéer för utveckling av förebyggande verktyg såsom ett vaccin, till ett rimligt pris.
Sida har också stött samhällsvetenskaplig forskning genom regionala afrikanska organisationer, som Council for the Development of Social Science Research in Africa (CODESRIA), Organization for Social Science Research in Eastern and Southern Africa (OSSREA), Social Science and Medicine Network Africa (SOMA-Net), Union for African Population Studies (UAPS). Fokus har legat på behandling och patienters rättigheter, åtgärder vid pandemier på lokal, sektor- och makroekonomisk nivå, skyddande av ungdomar och kommande generationer samt förbättring av statistik för nationella riktlinjer och planering.
Under 2005 har Sida stött IAVI (the International AIDS Vaccine Initiative) och IPM (the International Partnership for Microbicides). Det senare är inriktat på utveckling av en mikrobicid som hindrar HIV från att komma in i kroppen och/eller dödar viruset under vaginalt samlag. Sedan 2003 har Sida även stött AAVP (the African Aids Vaccine Programme), som syftar till att främja och möjliggöra forskning om och utvärdering av HIV-vaccin i Afrika, genom kompetenshöjning och internationellt samarbete.
Källa: http://www.sida.se/sida/jsp/sida.jsp?d=1534&a=29589
Att investera för kommande generationer
Svenska regeringen antog år 1999 den svenska strategin - Att Investera för Framtida Generationer - för hiv/aids i internationellt utvecklingssamarbete. Strategin utarbetades gemensamt av Sida och UD. Efter att strategin godkänts av regeringen beslutade Sida att stärka arbetet kring hiv/aids.
Den svenska strategin för hiv/aids i utvecklingssamarbetet tar sin utgångspunkt i att hiv/aids och dess implikationer utgör ett allvarligt utvecklingsproblem som hämmar både den sociala och ekonomiska utvecklingen i de värst drabbade länderna. Strategin pekar därför på vikten av att betrakta hiv/aids som ett övergripande hot mot utveckling generellt - snarare än enbart ett isolerat hälsoproblem.
Under de senaste åren har stora framsteg gjorts för att förebygga hiv och för att behandla och vårda de som insjuknat. Vi vet bättre än någonsin tidigare hur man kan förebygga nya infektioner, och ge behandling, vård och stöd till de människor som lever med hiv/aids. Men epidemin drivs av många faktorer som skiljer sig åt från område till område. Faktorerna speglar olika sociala, kulturella och ekonomiska förhållanden, skilda smittvägar, och olika tidpunkter när epidemin först kom till ett område. I verkligheten finns det inte bara en, utan många lokala epidemier som var och en har sin egen dynamik och tillväxttakt.
För att framgångsrikt bekämpa epidemin behövs både en väl förankrad förståelse av dess orsaker, tillräckliga resurser, samarbete mellan olika aktörer enligt "Three ones" - principen om ett ramverk, en myndighet och ett system för uppföljning och utvärdering i varje land samt starkt nationellt ägarskap. Utan detta riskerar alla ansträngningar till att förhindra hiv-spridning att misslyckas.
Arbetet med att bekämpa hiv och aids är avgörande för att nå millenniemålen om minskad fattigdom.
Uppdaterad 31 jul 2008
Läs mer om Den svenska strategin
• Orsaker och konsekvenser
• Vad behöver göras?
• En modell för genomförande
Ladda ner
• Att Investera för Framtida Generationer (PDF 202kB)
Källa: http://www.sida.se/sida/jsp/sida.jsp?d=425
WAD - Världsaidsdagen 1 december
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)